Omedelbara skador

Skadorna som uppstår efter ett sexuellt övergrepp är sällan omfattande rent fysiskt. Oftast är det ytliga blåmärken och skrapmärken som kan uppstå, till exempel genom att gärningsmannen har hållit fast offret eller genom att offret har försökt värja sig. Även skador i underlivet är ovanliga. Om individen blir paralyserad och inte gör motstånd är risken för skada mindre.

 

Skador i underlivet

Om det uppstår skador i underlivet syns dessa vanligtvis i de yttre könsorganen och analområdet. Vid vaginal penetration kan längsgående sprickbildningar i huden och slemhinna uppstå. I en del fall kan djupare inre skador som omfattar slidan eller livmoderhalsen uppkomma vilket kan leda till rikliga blödningar och stora blodförluster som kräver akuta kirurgiska ingrepp. Om förövaren använt sig av ett föremål vid penetration i slida eller ändtarm uppstår oftare allvarligare skador. Kvinnor som uppnått klimakteriet kan lättare få skador på grund av att slemhinnorna i slidan är sköra och mindre elastiska.

 

Skador på andra kroppsdelar

Den vanligaste typen av skada är blåmärken och skrapsår på överarmarna, insidan av låren och skinkorna. I samband med orala övergrepp kan det uppstå petekier och blåmärken i munhålan, tandskador eller skador på läppband och tungband. Förutom blåmärken ses ofta rivsår, bettmärken och sugmärken. Skador på bröst, ansikte, nacke/hals, huvud och i vissa fall benbrott förekommer ofta hos de sexualbrottsoffer som uppvisar skador.

 

Män som har blivit utsatta

Kroppsskador är lika vanliga bland manliga som bland kvinnliga offer, men manliga offer uppvisar oftare skallskador och benbrott. Anala samlag är den vanligaste typen av övergrepp, oavsett offrets och gärningsmannens sexuella läggning och leder framför allt till ytliga skador i och omkring ändtarmsöppningen. Skador på de yttre könsorganen är relativt ovanliga och består framför allt av blåmärken och bristningar i huden. Orala övergrepp leder ibland till ytliga skador i svalget.

 

Akut stressreaktion

Att skador inte uppstår vid sexuella övergrepp beror bland annat på den reflexmässiga stressreaktion som ofta inträder hos offret. Den akuta stressreaktionen vid trauma styrs från de delar av hjärnan som svarar för basala överlevnadsfunktioner.

Om faran går att undvika inträder en rad aktiverande fysiologiska reaktioner som syftar till kamp eller flykt. Effekten blir bland annat att blodtrycket stiger, pulsen ökar och att en omfördelning av kroppens energiförsörjning sker. Uppfattas faran som oundviklig eller övermäktig blir reaktionen den motsatta. Då sker en hämning av dessa fysiologiska reaktioner och individen blir paralyserad.

När individen inte längre känner fara för sitt liv kan känsloyttringarna övergå i känslor av skuld, skam, förödmjukelse, självförakt, hopplöshet, självanklagelser eller rädsla för ytterligare övergrepp. Det är inte ovanligt att man vid en akut stressreaktion även drabbas av dissociativ amnesi, det vill säga en oförmåga att minnas väsentliga delar av händelsen.

 

Det är viktigt att poängtera att den som blivit utsatt för övergrepp inte har någon skuld i det som hänt. Varje individ har rätt till traumabehandling för att minska konsekvenserna av sexuella övergrepp.