svt.se skriver:

En flicka på mellanstadiet fick sina byxor neddragna i matsalen på en skola i Eskilstuna. Hon kallades fitta och hora – och blev slagen på skolgården.
Till sist tvingades flickan lämna skolan. Förövarna blev kvar. Detta enligt en anmälan, som nu granskas av två olika myndigheter.
 

 

Medan utredningar pågår låter de förövarna fortsätta. Vad är det för fel på att säga till de elever som utsätter och deras föräldrar?
Så här svalt får inte Sverige vara.
 
 

aftonbladet.se skriver:

Vi bestämde oss för att ses. Inför vårt möte läste jag igenom domen, polisförhören och läkarundersökningen. Igen och igen. Dottern var inte ens tre när det började. Och efteråt brukade storebror ge henne ett tuggummi, så att hon inte skulle skvallra för mamma.

– Övergreppen pågick i fyra år och jag märkte ingenting, säger Sandra och lotsar oss igenom huset till trädgården på baksidan.

Familjen bor i en mellanstor svensk stad, i ett mysigt villaområde. På vägen ut kliver vi på legobitar, och på väggen i hallen hänger ett fotografi på en tandlös, leende flicka. En liten flicka, som när bilden togs bar på en hemlighet, som snart skulle krossa en hel familj.

– Jag skuldbelägger mig själv hela tiden, säger Sandra.

Hon är trött. Ledsen, arg. Varje dag är en kamp mot ångest och rädsla för framtiden. Hon säger att hon har fastnat.

– Jag kommer aldrig att förlåta honom, han har förstört allt och skadat så många. Men samtidigt är han ju min son.

Läs hela artikeln

 

svt.se skriver:

Paulina Johansson menar att hon är långt ifrån ensam om sina upplevelser. Många kvinnor hon träffar inom byggbranschen har liknande erfarenheter av att bli ifrågasatt, bli utestängd och utsatt för sexuella trakasserier i både ord och handling.

I fackförbundet Byggnads kvinnliga nätverk NÄTA, delar kvinnor inom branschen med sig av sina erfarenheter till varandra.

– I somras när vi träffades fyllde vi en hel vägg med citat vi fått sagda till oss. Det är skrämmande att se men viktigt att det kommer upp så folk får veta hur det verkligen är och vad vi behöver kämpa emot.

Läs hela artikeln

 

Härligt att fackförbundet Byggnads tar sexuella trakasserier på allvar och sätter in motåtgärder.

Bra Paulina att du har mod att våga.

 

unt.se skriver:

Kammaråklagare Pontus Melander utreder många fall av sexualbrott mot barn i Uppsala län. Han efterlyser en skärpt medvetenhet hos arbetsgivare som anställer personer för att arbeta med barn och unga:

– Det finns skäl att begära utdrag ur belastningsregistret för alla tjänster som har med barn och ungdomar att göra, säger han.

– Det finns ingen mall som gör att man på förhand kan identifiera en gärningsperson. Man ska också vara medveten om att dessa personer ofta medvetet söker sig till den här typen av tjänster, säger Pontus Melander.

Läs hela artikeln

 

 

sr.se skriver:

Det var när Sofia var tio år som hon och hennes syster åter kom i kontakt med BUP, sex år efter att hennes pappa dömdes för att ha utnyttjat henne sexuellt. Men BUP fokuserade då på barnens relation till sin mamma och det faktum att det var bråkigt hemma istället för att bearbeta traumat.

Både Sofia och hennes syster mådde väldigt dåligt, Sofia regredierade i skolan när man började med sexualundervisning. Hon fick ont i underlivet och magen och ville ibland inte prata. Hennes lillasyster sa ofta att hon inte skulle leva längre än tills hon blev tio och satte en dag en yxa i handen.

Men det finns fortfarande problem med hur vården ser ut, enligt Carl-Göran Svedin.

– Det är alltför många barn som också är aktuella inom barnpsykiatrin som har en traumatisk bakgrund men där man kanske istället jobbar med depression eller ångest och inte tar en bra som vi kallar det, traumaanamnes; vad har det här barnet med sig i bagaget av olika händelser som kan vara en del eller hela förklaringen till att barnet mår som han eller hon gör?, säger Carl-Göran Svedin.

Läs hela artikeln och lyssna på inslaget i P4 Sjuhärad